Ämnet tar upp centrala frågor i pågående samhällsdebatter utifrån kunskap inom olika samhällsvetenskapliga ämnesområden. Du lär dig hur utveckling är ett föränderligt och omstritt ämne där perspektiven skiljer sig åt mellan olika platser i världen, olika tidsepoker, och i mötet mellan forskning, politik och praktiskt arbete. Centrala frågor som tas upp i programmet är demokrati, makt, identitet, globaliseringens historia och nutid, liksom globala ojämlikheter och olika former av motstånd som dessa ger upphov till. Andra viktiga ämnen du läser inkluderar miljö- och klimatutmaningar, konflikt- och säkerhetsfrågor,  urbaniseringsprocesser, samt de allt mer komplexa transnationella samarbeten som formas för att arbeta med dessa ämnen och som knyter samman näringsliv, stater och civilsamhälle.

Kandidatprogrammet i Global utveckling är ett treårigt program som leder till en fil kand. Det är tvärvetenskapligt och sträcker sig över ämnena statsvetenskap, internationella relationer & ekonomisk historia, kulturgeografi och socialantropologi. Det första och tredje året består av obligatoriska kurser. Det andra året väljer studenterna att läsa grundkurserna i ett eller två av ovanstående ämnen. Programmet erbjuder både teoretiska och mer praktiskt inriktade kurser, samt (på frivillig basis) utbytesstudier, en halv och/eller en hel termins praktik, och fältarbete utomlands eller Sverige (inför kandidatsuppsatsen). Examen i global utveckling ger behörighet till ett flertal Mastersprogram inom de ämnen som programmet inbegriper.

Global utveckling – vad betyder det?

Termen ”global” betonar ett skifte i angreppssätt som understryker att fattigdom, utveckling, och fördelningsfrågor inte endast kan analyseras utifrån en traditionell ”nord-syd”-modell. Vår allt mer komplexa, sammanflätade och föränderliga värld gör det mer behjälpligt att studera utveckling utifrån globala flöden av till exempel värderingar, kunskap, resurser, människor och teknologi – flöden som kan ta olika riktningar och vägar. Vi ser detta inte minst i Kinas och Indiens ökande internationella inflytande och i de relationer som växer fram mellan stater i det ”Globala syd”.

Samtidigt betonar termen ”utveckling” programmets fokus på marginaliserade grupper och platser, i linje med ämnets rötter och även i samklang med dagens internationella utvecklingsagenda. Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål grundar sig i en förståelse för hur våra globala utvecklingsutmaningar inte påverkar alla samhällen i samma utsträckning eller på samma sätt, och att olika samhällen har bidragit till dessa i olika hög grad. De som idag drabbas mest är sällan de främsta bidragande aktörerna. Detta skapar ett ansvar att i studier om och insatser för global utveckling ta särskild hänsyn till de grupper och samhällen som är mest utsatta för dagens utvecklingsutmaningar. Denna logik genomsyrar alla av programmets moment, även studenternas val av uppsatsämne, praktikplats och fältarbete.

Programmet ur ett internationellt och historiskt perspektiv

Global utveckling är ett väletablerat akademiskt ämne internationellt. På engelska benämns det ofta som development studies. Examina i ämnet finns på ett mycket stort antal lärosäten och på de flesta högst rankade universiteten i världen. Ämnet formades på allvar efter andra världskrigets slut, främst i Nordamerika och Västeuropa. Grundfrågan som ställdes var enkel: hur ska de ofta nybildade staterna i Afrika, Asien och Latinamerika kunna uppnå en positiv ekonomisk och politisk utveckling? I och med det kalla krigets påverkan fanns länge en säkerhetspolitisk aspekt och begreppet ”tredje världen” var ursprungligen en beteckning på stater som ställde sig utanför NATO och Warszawapakten, snarare än en beskrivning av stater med stora utvecklingsbehov. Efterhand ändrades fokus till rena utvecklingsteoretiska frågor, delvis kopplat till framväxten av internationellt bistånd. Moderniseringsteorier med ett liberalt synsätt dominerade fram till mitten av 1960-talet, då en våg av marxistiskt inspirerade teorier fick stort utrymme. Dessa har senare bemötts av infallsvinklar som satt t ex genus- och miljöfrågor i fokus, samt av en ny kraftig nyliberal våg med start i mitten av 1980-talet. Under de senaste decennierna har alla ovan nämnda teorier levt kvar, om än i modifierade former, och ofta i kombinationer av varandra. Ämnet har alltid haft sin inriktning på de så kallade utvecklingsländerna, och Nordamerika och Västeuropa har fungerat som mallar eller avskräckande exempel, sällan som studieobjekt. Under de senaste åren har detta förändrats, där alla delar av världen är potentiella studieobjekt, och fokus ofta läggs på relationer mellan olika delar av världen. Stockholms universitets program i Global utveckling är ett exempel på detta.

För mer information se institutionens hemsida socant.su.se och utbildningsplanen i högra spalten.