Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Masterprogram i statsvetenskap med inriktning mot offentlig politik och organisation

Programmet har en särskild tonvikt på breda yrkesförberedande kurser som syftar till att öka studenternas anställningsbarhet. Dessutom förstärks anställningsbarheten genom en obligatorisk yrkesförberedande praktik, på 30hp, hos myndighet, företag eller organisation.

Studenter sitter i en grön soffa och pratar.
Foto: Niklas Björling.

Programmet innefattar kurser i statsvetenskap och ger både bredd och fördjupning. Alla kurser inom programmet är obligatoriska.

  • Programöversikt

    År 1

    Termin 1

    Period A
    Offentlig förvaltning och förvaltningspolitik
    Kursansvarig lärare: Martin Qvist

    Period B
    Jämförande förvaltning och förvaltningspolitik
    Kursansvarig lärare: Martin Qvist

    Period C
    Offentlig organisationer och deras omvärld
    Kursansvarig lärare: Ingrid Gustafsson Nordin

    Period D
    EU som politiskt system
    Kursansvarig lärare: Ulrika Mörth

    Termin 2

    Period A
    Utvärdering
    Kursansvarig lärare: Marta Reuter

    Period B
    Offentlig upphandling
    Kursansvarig lärare: Marta Reuter

    Period C & D
    Statsvetenskapliga metoder
    Kursansvariga lärare: Ludvig Norman (Kvalitativa metoder), Sanna Lundquist & Pär Nyman (Kvantitativa metoder)

     

    År 2

    Termin 3

    Period A-D
    Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap

    Här hittar du mer information om praktik inom programmet:

    Praktik för dig som läser masterprogram i statsvetenskap

    Termin 4

    Period A-D
    Självständigt arbete i statsvetenskap

  • Så ansöker du

    Antagning till programmet görs en gång per år, till höstterminen. Ansökan görs via antagning.se. Alla dokument du vill inkludera i din ansökan ska laddas upp på antagning.se enligt instruktionerna angivna där. Inga dokument ska skickas till institutionen. Vänligen observera att ansökningar till det här programmet inte ska innefatta examensuppsats, referenser, CV, motivationsbrev eller liknande.

    Ansökningsperiod för våra svenska masterprogram är 15 mars till 15 april.

    Behörighet

    Det grundläggande behörighetskravet för att läsa masterprogram är en examen på grundnivå om minst 180hp.

    De särskilda behörighetkraven för Masterprogram i statsvetenskap är Svenska B och Engelska B, samt akademisk grundexamen om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng i statsvetenskap, eller motsvarande.

    Har du pågående studier kan du bli villkorligt behörig vad gäller kraven på en examen och 90hp i statsvetenskap. Villkoret är då att du ska uppfylla behörighetskraven vid programstart. Läser du utomlands måste detta styrkas med ett intyg.

    Urval

    Bland de sökande som uppfyller behörighetskraven görs ett urval. Urvalet baseras på betyg på högskolekurser.

    Frågor?

    Om du har frågor gällande antagningsprocessen eller den grundläggande behörigheten kan du vända dig direkt till Antagningsservice (antagning.se), eller till Antagningen vid Stockholms Universitet (Studentavdelningen@su.se).

    För frågor gällande den särskilda behörigheten, urvalet eller programmet vänligen kontakta master@statsvet.su.se.

     

  • Möt oss

    Möt våra lärare

    "Våga prata så blir seminarierna roligare"

    Jouni Reinikainen är universitetslektorn som skulle bli journalist. Men när en professor uppmanade honom att söka till forskarutbildningen kom han på andra tankar. Nu forskar han bland annat om rätten till självständighet för minoriteter.

    Jouni Reinikainen

    Berätta om din forskning!

    - Mitt nuvarande forskningsprojekt handlar om annektering och rätten till självständighet för minoriteter. Det finns idag många minoriteter och grupper vars land annekterats av andra stater och som vill återupprätta sin självständighet, ett exempel är befolkningen på Korsika som nu kräver självständighet. Det finns även stater som krävt och återfått sin självständighet efter tidigare annektering, såsom de baltiska staterna eller Östtimor. Det jag tittar på är om de har rätt till att återupprätta sin självständighet och hur länge efter annekteringen de kan kräva det.  Enligt internationell lag har man som minoritet rätt att återupprätta självständighet efter annektering, men den säger inget om hur länge man har den rätten. Jag undersöker även vilka som bör få vara med och besluta om självständighet samt ha medborgarskap i den återupprättade staten. Den här typen av fall uppvisar ofta en komplicerad demografisk situation, där invånarna från tiden före annekteringen och deras ättlingar samsas på det annekterade området med migranter från den annekterande staten och deras ättlingar. Den stora tvistefrågan i den här typen av fall är om även den senare gruppen ska inkluderas. Internationell rätt erbjuder inga tydliga svar på de här frågorna, och här kan normativ teori ge förslag på lösningar.

    Varför statsvetenskap?

    - Det är egentligen en slump att jag blev statsvetare. Jag hade tänkt bli journalist och tyckte därför att det vore bra att komplettera utbildningen med statsvetenskap. När jag skrev min C-uppsats så uppmanade professorn som examinerade mig att söka till forskarutbildningen och så blev det. Efter min disputation fick jag jobb på Finansdepartementet som utredare men samtidigt fick jag ett erbjudande om en tjänst som forskarassistent här vid institutionen. Jag ville ge forskningen en chans så jag valde att stanna kvar.

    Vad är det roligaste med ditt jobb?

    - Det roligaste är att det hela tiden finns möjlighet till utveckling och möjlighet att utmana sig själv. Jag trivs också mycket bra med undervisningen, att få möta studenter kan verkligen vara ögonöppnande. När man läser allt för mycket om ett ämne kan man tappa kontakten med verkligheten och ens omedelbara intuition i en fråga, men denna intuition har studenterna. Huvudinvändningen i en fråga hittar oftast studenterna!

    Vad undervisar du i?

    - Jag undervisar framförallt i politisk teori och tillämpad politisk teori. Jag har även mycket uppsatsseminarier och är samordnare för uppsatsseminarierna på masternivån.

    Har du något råd till blivande studenter?

    - Våga prata! Ställ frågor och våga prata på seminarierna, var inte rädd för att det inte ska låta så akademiskt. Om man vågar börja tala så blir seminarierna mycket roligare, man lär sig mer och får kontakt med övriga studenter.

    Namn: Jouni Reinikainen
    Titel: Universitetslektor
    Drömyrke som barn: Arkeolog eller serietecknare

  • Kontakt