Meteorologi
Inom meteorologin tillämpas fysikens och kemins lagar på atmosfären. Ämnet omfattar naturligtvis lågtryck, fronter, moln och nederbörd, det vi normalt kallar väder, men mycket annat ryms inom forskningen och utbildningen på Meteorologiska institutionen (MISU).
Atmosfären består av en gasblandning där det även finns mycket små partiklar, nödvändiga för att bilda moln. Hur dessa små partiklar bildas samt hur de transporteras och sprids är ett exempel på vad man studerar inom meteorologin.
Kemiska reaktioner sker i atmosfären och leder till både produktion av marknära ozon samt ozonhål i stratosfären. Atmosfärens rörelser på alla skalor från turbulenta virvlar som bildas nära jordytan till planetära vågor som styr låg- och högtryck studeras. Dessa rörelser sammantagna avgör klimatet. Processer som påverkar och styr klimatet samt eventuella förändringar beroende på ökade halter av växthusgaser är en stor del av forskningen på MISU.
I forskningen på MISU ingår även fysisk oceanografi, de fyskaliska lagarnas tillämpning på havet. Lärarna på MISU är aktiva forskare som ofta deltar i samhällsdebatten om klimatförändringar. Meteorologens arbetsmetoder innehåller en hantering av stora datamängder från observationer eller resultat av numeriska beräkningsmodeller och sådana moment ingår därför också i utbildningen.
För att få översiktliga kunskaper inom någon del av ämnet meteorologi erbjuder MISU kortare kurser på kvällstid.
Om man vill få en djupare förståelse inom ämnet kan man läsa Kandidatprogrammet i meteorologi. Denna utbildning kan man senare bygga på med en masterutbildning.
Arbetsgivare för meteorologer är t.ex. SMHI och Försvarsmakten där man huvudsakligen arbetar med väderprognoser men även med utredningar och forskningsuppgifter.
Som meteorolog kan man också arbeta med miljö-, energi-, och klimatrelaterade arbetsuppgifter inom både privat och offentlig sektor.
