Kandidatprogram i logik, filosofi och matematik, 180 hp
GrundnivåFakta
Fakta saknasUtbildningsplan
Beskrivning
Programmet riktar sig till dig som är intresserad av filosofi och av matematik. Det ger dig en solid grund inom båda dessa ämnen var för sig, men ger dig också insikter i hur de båda ämnena hänger ihop och befruktar varandra. Å ena sidan väcker matematiken grundläggande frågor som har studerats inom filosofin sedan antiken. Å andra sidan har det visat sig att många klassiska filosofiska problem på ett fruktbart sätt kan studeras med hjälp av tekniker som är av matematisk karaktär. Dessutom finns det ett ämne som filosofi och matematik gemensamt förvaltar och utvecklar – logik. Logiken utvecklades ursprungligen av filosofer för att lösa filosofiska problem, men är numera ett ämne som även studeras och utvecklas inom matematiken. De kunskaper du får förbereder dig för arbeten som ställer krav på förmåga till analys och abstraktion. Programmet ger även behörighet till fortsatta studier på avancerad nivå.
Programmet omfattar sex terminers studier om sammanlagt 180 högskolepoäng. De första fyra terminerna är programobligatoriska och är jämnt fördelade över filosofi- och matematikämnet. Den femte terminen väljer du inriktning mot filosofi eller mot matematik, och den sjätte terminen skrivs examensarbete inom vald inriktning för kandidatexamen.
Intresseområde: Kultur och historia
Hur uppstår olika kulturer och hur påverkar kulturen oss? Här samsas studier i arkeologi, filosofi, historia, religion och etnologi med bland annat musik, litteratur, film, konst och teatervetenskap som olika uttryck för kulturens betydelse för människan och samhället. Gemensamt för studierna är att du skärper din analytiska förmåga och lär dig se olika utvecklingslinjer, ofta i ett tvärvetenskapligt sammanhang.
Studier inom intresseområdet Kultur och historia ger en bred generell kompetens med stor användbarhet i arbetslivet där det krävs självständighet, analytiska färdigheter och förmåga att kommunicera.
Intresseområde: Naturvetenskap och matematik
Inom naturvetenskap fördjupar du dig i hur den fysiska världen hänger samman. Här jobbar du med teori och empiri, ofta med matematiken som ett av dina kraftfullaste redskap. Vill du ägna all din kraft åt att utforska matematikens skönhet läser du det som ett eget ämne.
Som naturvetare eller matematiker blir du attraktiv på en stor arbetsmarknad som finns inom alla delar av samhället och sträcker sig från rena teknikföretag, miljö och sjukvård till forskning.
Ämne
Filosofi
Filosofi
Filosofi består av praktisk filosofi och teoretisk filosofi. Båda ämnena är teoretiska och hänger nära samman med varandra, men handlar delvis om skilda frågor.
Inom praktisk filosofi studeras grundläggande frågor som rör människans praktik och handlingar. Av särskilt intresse är begrepp som rationalitet, normer och värderingar. Hur bör vi leva? Har vi en fri vilja? Vad är ett rationellt beslut? Kan normer och värderingar vara sanna eller är de endast uttryck för känslor och attityder? Centrala forskningsområden inom praktisk filosofi är bland andra beslutsteori, moralfilosofi och politisk filosofi.
Inom teoretisk filosofi studeras grundläggande frågor om tillvarons beskaffenhet och om villkoren för vår kunskap om den. Begrepp som sanning, existens och mening är av särskilt intresse. Hur förhåller sig medvetandet till hjärnan? Finns det en verklighet som är oberoende av oss och kan vi i så fall veta något om den? Vad kännetecknar en vetenskaplig förklaring? Vad gör en slutledning giltig? Centrala forskningsområden inom teoretisk filosofi är bland andra kunskapsteori, språkfilosofi, vetenskapsteori och logik.
ARBETSMARKNAD Studier i filosofi tränar upp din analytiska förmåga, vilket du har nytta av i många yrken. Många kombinerar sina studier i filosofi med andra ämnen och arbetar sedan inom tekniska och naturvetenskapliga områden eller inom humanistisk och samhällsvetenskaplig sektor.
EXAMEN su.se/examen
Matematik
Eftersom en matematisk teori alltid innebär att vissa slutsatser gäller under angivna förutsättningar, kan den principiellt inte säga något om den fysiska verkligheten. Icke desto mindre har matematiken blivit ett oumbärligt verktyg för en lång rad av ämnen, som astronomi, fysik, kemi, statistik och de tekniska vetenskaperna samt på senare tid även för ekonomi, biologi, olika beteendevetenskaper och datavetenskap. Matematikens uppgift då det gäller tillämpningsämnena är dels att ställa begreppsbildningar till förfogande för en exakt och ändamålsenlig formulering av empiriska lagar, dels att ur de formulerade lagarna härleda konsekvenser, vilka bland annat kan användas för att finna bättre modeller av den verklighet man vill beskriva. Dessa uppgifter har med tiden blivit alltmer betydelsefulla. Matematiken utvecklas ständigt genom en intensiv internationell forskning, nya teorier skapas och redan existerande förenklas och byggs ut.
EXAMEN su.se/examen