Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Ortnamn

På kursen Ortnamn studerar vi hur namn och namntyper förekommer i olika områden och vad de har att säga om den samhälleliga och bebyggelsehistoriska utvecklingen. Vi arbetar även i viss mån med språklig analys av namn samt läsning och tolkning av primärmaterial, exempelvis äldre kartor.

Historisk karta från 1692-1730.
Källa: Lantmäteristyrelsen Geometriska jordeböcker SE/RA/420571/01/F/F1a/20 (1692–1730) Riksarkivet.

Tonvikten på kursen ligger dock på att analysera namnmiljöer, det vill säga att resonera om hur man ska förstå vilka namn som förekommer i ett mindre, avgränsat område. Ortnamnskunskap är ett centralt område för den som är intresserad av äldre nordisk språkhistoria, men även för den som har ett intresse för det medeltida och det förhistoriska samhället och dess utveckling, exempelvis utifrån arkeologi eller kulturgeografi.

Vi sätter namn på platser i de områden vi rör oss. Vissa namn kommer ur bruk och faller i glömska medan andra kan bestå i hundratals och tusentals år. I landskapet omkring oss finns sådana ortnamn bevarade. Vissa har en kort historia medan andra kan vara mycket gamla, i vissa fall rentav äldre än de äldsta språkliga källor vi har. I ortnamnen kan språkliga element träda fram som har varit bortglömda sedan tusen år eller mer.

Ortnamnen har alltid en funktionell bakgrund. Människor har gett namn åt hagar, åkrar, gårdar, sjöar, berg, offerplatser, vägar för att man behöver kunna tala om dessa specifika platser. Namnen säger därför mycket om människors förhållande till sin omgivning, och de kan berätta om hur samhället har sett ut i äldre tid och om hur samhället har växt fram.

Vi ger kurser i Nordiska språk med historisk inriktning i intervaller om ca två år. Vi rekommenderar att du läser kurserna i en viss ordning, med det är inte nödvändigt att göra det. 

Rekommenderad kursordning