Kandidatprogram i pedagogik och folkhälsovetenskap

Kandidatprogrammet i pedagogik och folkhälsovetenskap passar dig som har ett stort intresse för människors hälsa och ohälsa, både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Programmet ger kunskap och kompetens som förbereder för att arbeta strategiskt, pedagogiskt och praktiskt med folkhälsofrågor.

Foto: Niklas Björling

• Programöversikt

  Under första terminen ges en introduktion till huvudområdet pedagogik med fokus på hälsa och lärande samt en första introduktion i vetenskaplig metod.

  De två efterföljande terminerna fokuserar olika aspekter av folkhälsa. Ämnen som studeras är grundläggande teorier och begrepp, folksjukdomar, hälsoojämlikhet, folkhälsopolitik, barn och unga, migration och integration, beroendeframkallande beteenden och substanser samt arbetsliv och åldrande.

  Termin 4 består av studier i huvudområdet pedagogik med kurser i hälsakommunikation, ledarskap, etik och projektarbete inom hälsoområdet.

  Termin 5 innehåller praktik, teorier om och tillämpning av professionella samtal samt en fördjupning i kvantitativ metod. Programmet avslutas med en fördjupning i huvudområdet pedagogik i form av kurser i vetenskaplig teori och metod, samt examensarbete i pedagogik med inriktning mot hälsa.

  År 1

  Termin 1: Kurser i huvudområdet pedagogik med inriktning mot hälsa

  Introduktion till pedagogik och hälsa, 7,5 hp

  Kunskap, lärande och hälsa, 7,5 hp

  Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp

  Identitet i hälsa och sjukdom, 7,5 hp

  Termin 2: Kurser i folkhälsovetenskap

  Folkhälsovetenskapens grunder, 7,5 hp

  Vanliga folkhälsoproblem – vägar till (o)hälsa, 7,5 hp

  Sociala faktorer och hälsa, 7,5 hp

  Folkhälsa och samhällets styrning – globala och lokala perspektiv, 7,5 hp

  År 2

  Termin 3: Kurser i folkhälsovetenskap

  Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga, 7,5 hp

  Migration, integration och hälsa, 7,5 hp

  Ett folkhälsoperspektiv på beroendeframkallande substanser och beteenden, 7,5 hp

  Arbetsliv, åldrande och hälsa, 7,5 hp

  Termin 4: Kurser i huvudområdet pedagogik med inriktning mot hälsa

  Hälsokommunikation, 7,5 hp

  Ledarskap och projektledning, 7,5 hp

  Hälsoarbetets etik, 7,5 hp

  Hälsopedagogiskt projektarbete, 7,5 hp

  År 3

  Termin 5: Kurser i pedagogik med inriktning mot hälsa respektive folkhälsovetenskap

  Det professionella samtalet I, 7,5 hp

  Kvantitativa metoder inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp (Folkhälsovetenskap)

  Praktikkurs, 15 hp

  Termin 6: Kurser i pedagogik med inriktning mot hälsa

  Pedagogikens forskningsfält, 5 hp

  Kvalitativ metod och vetenskaplig analys, 10 hp

  Examensarbete i pedagogik med inriktning mot hälsa, 15 hp

• Så ansöker du

  Ansök via antagning.se

  Läs vår steg för steg-guide om hur du ansöker

• Mer information

  Informationsbroschyr

  Programbroschyr2024 (540 Kb)

  Var finns vi?

  Programmet är upplagt med växelvis undervisning i huvudområdet pedagogik och i folkhälsovetenskap. Institutionen för pedagogik och didaktik är värdinstitution och programmet ges i samarbete med Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholms universitet ligger i Kungliga Nationalstadsparken (Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården).

  Exempel på praktikplatser

  Här har vi sammanställt en lista över praktikplatser som tagit emot studenter från programmet.

  • A Non Smoking Generation
  • Amnesty International
  • Attention
  • Bromma stadsdelsförvaltning ”Rörelseglädje”
  • Centrum för Psykiatriforskning
  • Folkhälsomyndigheten
  • FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
  • Friends
  • Försäkringskassan
  • Institutet för stressmedicin
  • Nationell samverkan psykisk hälsa NSPH
  • Region Stockholm
  • RFSU
  • RISE, forskningsinstitut 
  • STAD (Stockholms stad förebygger Alkohol- och drogproblem)
  • Statens medicinsk-etiska råd (SMER)
  • Stressforskningsinstitutet
  • Skolverket
  • Suicide zero
  • Sveriges kommuner och regioner
  • Mfl.

• Möt oss

  Möt våra studenter

  Intervju med Nicholas, som läser år 3 på utbildningen

  "Ambitionen de närmaste åren är att jobba med analys- eller utredningsarbete i frågor som rör barn och ungas hälsa".

  

  Nicholas, student, Stockholms universitet.

  Ambitionen de närmaste åren är att jobba med analys- eller utredningsarbete i frågor som rör barn och ungas hälsa.

  Vad gjorde du innan och varför ville du läsa just det här programmet?

  – Jag arbetade som naprapat och efter några år inom vårdsektorn växte en önskan fram att arbeta med folkhälsofrågor på systemnivå - främst motiverad av att potentiellt kunna hjälpa fler människor genom mitt arbete. Efter lite research hittade jag det relativt nystartade kandidatprogrammet (POF) som erbjöd flera kurser som fångade mitt intresse.

  – Först och främst tycker jag programmets två byggstenar, pedagogik och folkhälsovetenskap, utgör en mycket intressant kombination. Att skaffa sig en bred och uppdaterad förståelse av olika folkhälsofrågor tilltalade mig med min bakgrund inom vården. För att arbeta på systemnivå kändes det som en bra pusselbit att ha på plats, och med en bättre helhetsförståelse av sektorn tänkte jag det kom till att underlätta framtida utmaningar inom yrkeslivet. 

  Vad är det bästa med att läsa programmet? Är det någon kurs som du tycker varit extra användbar, i så fall varför?

  – Det bästa med programmet är mångfalden av perspektiv man introduceras till samt det multum av olika färdigheter som växer fram som konsekvens av de varierade kurserna man går. Utöver hur programmet har inspirerat en bättre helhetsförståelse för hur folkhälsosektorn har gemensamma beröringspunkter med övriga delar av samhället, underläts det med hjälp av de många ontologiska ansatser introducerat i kurserna från kurserna inom ramen av pedagogikämnet. Hur lyckas en hälsokampanj förmedla önskad budskap? Hur formuleras rekommendationer optimalt gentemot vissa åldersgrupper? Vilka strukturerar eller sociala determinanter ligger bakom den ojämlika folkhälsan man regelbundet bemöts av i exempelvis media?

  – Att ges alternativa perspektiv för att tolka eller bearbeta denna typ av information ger inte bara verktyg för att deskriptivt beskriva sådant, men utmanar och utvecklar även relevanta analytiska förmågor som gör att man kan bearbeta informationen kritisk och sedan uttala sig efter att ha bildat egna åsikter kring ämnet. 

  Om jag skulle lyfta några kurser lite extra så skulle det vara:

  • Projektarbete(kursen): Användbar och relevant om man avser jobba i projektgrupper. Utmanar studenternas mångsidiga förståelse efter nästan två år av kandidatprogrammet och ger ett effektivt kvitto på hur mycket man som student har lärt sig under två år. Det är ett fyndigt sätt att poängtera för studenter vilka kunskaper man har tillägnat sig som inte nödvändigtvis framkommer tydligt när man först och främst fokuserar på att prestera på nästa tentamina.
  • Kurserna Grundläggande folkhälsovetenskap, Vanliga folkhälsoproblem? Väger till (o)hälsa och Sociala faktorer och hälsa: Dessa kurser utgör ett konstruktivt sätt att bilda en bred kunskapsbas inom ämnet folkhälsa som sedan utgör byggstenarna för resten av programmet.
  • Hälsokommunikation: Examinationen inspirerar egenskaper hos medstudenter som uppmanar konstnärliga och innovativa sidor med relativt fria tyglar som inte nödvändigtvis finns inom ramarna för övriga högskolekurser.
  • Ett folkhälsoperspektiv på beroendeframkallande substanser och beteenden: Kursens innehåll tangerar ofta studenters förförståelse och bäddar för många spännande diskussioner.

  Den preliminära planen för mitt examensarbete är att utföra en kvalitativ studie som undersöker skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland elever.

  Vad vill du jobba med efter examen?

  – Ambitionen de närmaste åren är att med jobba analys- eller utredningsarbete avseende frågor som rör barn och ungas hälsa. Jag hoppas att framtida arbete kan göra skillnader som hjälper både på aggregerad- och individnivå, huruvida det handlar om sociala förändringar, jämställdhetsfrågor eller policyarbete.

  Var gjorde du praktik och hur var det, och vad skriver du ditt examensarbete om?

  – Jag gjorde min praktik på analysavdelningen vid Skolverket. Där hade jag åtta veckor med mycket varierat arbete. Från det mer glamorösa bearbetningsarbetet av datamaterial till det mindre glamorösa som massutskick av undersökningar eller framtagande av aktuella e-postadresser till respondenter. Överlag en mycket positiv upplevlese med stor frihet under ansvar, givande diskussioner och inspireradnde miljö att känna sig som en intergrerad del av. 

  – Den preliminära planen för examensarbetet är att utföra en kvalitativ studie som undersöker skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland elever. Även om området redan är undersökt är det ett perspektiv som känns relevant att kontinuerliga uppdatera och nyansera med framtagande av aktuella aktörers åsikter.

  Jag gjorde min praktik på analysavdelningen vid Skolverket.

  Något annat du skulle vilja förmedla till någon som funderar på utbildningen?

  – Jag vill betona att programmet ger studenter flera färdigheter och kunskaper som är eftertraktade inom flera olika sektorer. Det kan vara ett utmanande program som kommer att utveckla och utmana din förståelse för olika dimensioner av samhället och inspirera dig att reflektera kring samhället på nya sätt. Det är idealiskt för dig som redan är intresserad av folkhälsofrågor, beteendevetenskap, psykologi eller sociologi, men även för dig som önskar gå ett kandidatprogram med en profil inom det samhällsvetenksapliga som ger studenter användbara färdigheter innan man specialiserar sig. Har du en önskan om att plugga vidare till en master eller gå in i arbetslivet är jag övertygad om att upplägget till programmet är så pass genomtänkt att du kommer besitta verktyg som är användbara för båda riktningarna.

  Intervju med Madeleine Lundgren, som läser år 3 på utbildningen

  "Mitt personliga engagemang möter utbildningen perfekt".

  

  Madeleine Lundgren. Foto: Jens Olof Lasthein

  Mitt personliga engagemang möter utbildningen perfekt

  I FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, finns bland annat målet att alla människor har rätt till välbefinnande och ett hälsosamt liv. Vi har träffat Madeleine Lundgren som studerar kandidatprogrammet i pedagogik och folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

  Madeleine är 30 år och har nyligen påbörjat tredje året av utbildningen. Tidigare jobbade hon med rekrytering, men kom fram till att hon ville åt ett annat håll. Madeleine fastnade för pedagogik och folkhälsovetenskap eftersom hon brinner för hälsofrågor, både på individ- och samhällsnivå, och hon säger att utbildningen fångar upp hennes intresseområden med flera olika perspektiv.

  – Jag tror att vi behöver bli mer medvetna om att hälsa inte är ett sidospår, människor måste må bra och trivas i omgivningen för att kunna bidra till samhället. Hälsa kan inte komma i andra hand vid sidan av ett viktigare område, utan måste integreras med skola, arbetsliv och miljö. Madeleine säger att hållbarhetsfrågorna som vävs in i utbildningen har blivit allt mer tydliga, särskilt hållbarhetsmålen som rör hälsa och utbildning.

  – Det har varit ett sorts uppvaknande och utbildningen är så himla viktig! Hälsofrämjande är en resurs i vardagen, det är därför det är så viktigt att jobba förebyggande. Idag präglas samhället av att hälsa är lika med frisk och ohälsa är lika med sjuk, vilket är en väldigt förenklad bild som motbevisas under utbildningen.

  I framtiden tror Madeleine att vi behöver se hälsa ur flera olika perspektiv. Hållbarhet handlar mycket om att arbeta mer hälsofrämjande, snarare än att enbart ”släcka bränder” genom att behandla sjukdomar. Då blir det långsiktigt bra, både för enskilda individer och för samhället.

  Vilket jobb ser du framför dig?

  – Min plan är att läsa en master efter den här kandidatexamen. Efter det vill jag jobba med preventionsfrågor på samhällsnivå för att försöka påverka. Jag är volontär hos Suicide Zero och där väntar en praktikplats. Mitt personliga engagemang möter utbildningen perfekt.

  Möt våra alumner

  Linus Gustafsson

  Linus har tagit examen från programmet och läser idag på ett masterprogram. Här berättar han hur det är och vad han har för framtidsplaner.

  

  Linus Gustafsson, masterstudent, Stockholms universitet.

  Det är tufft i början men det blir lättare och ta hjälp av dina kurskamrater i form av stöd under studierna. Att bolla idéer eller tankar gör det oerhört mycket lättare att studera.

  Vilken masterutbildning går du?

  – Jag går en utbildning som heter Master i pedagogik med internationell och jämförande inriktning, (Master in education with international and comparative specialisation), som är ett internationellt program som enbart bedrivs på engelska. 

  Varför valde du just den masterutbildningen?

  – Det förekom flera alternativ när jag förberedde mig för att söka. Jag fastnade för det här programmet då jag upplever att det är viktigt att få ett globalt perspektiv på utbildning, att få möjligheten att se världen ur flera perspektiv. Samtidigt som man jämför samma fenomen i olika delar av världen. Vilket jag ser som både väldigt roligt och väldigt lärorikt att se ur ett globalt perspektiv.

  Finns det ett hälso-spår där eller vad specialiserar du dig mot?

  – Det finns absolut ett hälsospår om man skulle vilja utforska det. Vill man ha ett fokus på hälsa så går det absolut att kombinera. Jag själv utforskar inte det då jag idag är mer intresserad av hur politiska beslut faktiskt påverkar i verkligenheten. Jag tycker det är väldigt spännande att ha ett perspektiv eller fenomen och sedan vända och vrida på det ur olika vinklar, för att få ett helhetsperspektiv. Att inte enbart se de positiva effekterna utan vända på det för att se de negativa.

  Hur skiljer det sig att studera på kandidat- och masterprogram?

  – De allra största skillnaderna förekommer egentligen i den mängd tid med föreläsningar/seminarium. Då vi tillbringar mer tid för det i mastern. Samtidigt som mängden läsning förekommer frekvent i våran icke-schemalagda tid. Det är något som både är utmanande men samtidigt roligt. Möjligheten att få en stor bredd inom varje kurs är något som är användbart när man ska hitta sitt intresse.

  Är undervisningen obligatorisk, i så fall, ungefär hur mycket tid i veckan är man på campus?

  – All undervisning är obligatorisk för oss. Det är väldigt svårt att säga hur mycket i veckan vi har då det kan skilja sig mellan kurser. Men möjligtvis cirka 10-15 timmar i veckan (ca 4 dagar i veckan).

  Varför skulle du rekommendera ditt masterprogram? Vad är det bästa med programmet tycker du?

  – Mastern har gett mig så mycket kunskap i form av olika områden och tankesätt som jag inte ens funderat på tidigare. Att få möjligheten att se dagliga fenomen antingen via media eller synligt i vardagen med nya perspektiv är något som jag finner otroligt givande. Det har förekommit flera gånger under föreläsningar/seminarium att jag fått ord på fenomen eller handlingar som jag inte tänkt på kan kopplas till teori eller andra perspektiv. Är man intresserad av utbildning ur olika perspektiv både lokalt eller globalt kan jag starkt rekommendera programmet.

  Vad vill du jobba med efter examen?

  – Jag vill helst bli doktorand, för att sedan bli forskare inom det området jag läser nu. Att få möjlighet att ta del av kunskap hela tiden är både något som motiverar mig och finner väldigt stimulerande.

  Har du något tips till nya studenter på utbildningen?

  – Att studera på akademisk nivå oavsett nivå är väldigt tufft. Men det är något som är väldigt roligt. Har man hittat sitt ämne eller intresse finns möjligheterna att utforska oändliga perspektiv eller idéer. Det är tufft i början men det blir lättare och ta hjälp av dina kurskamrater i form av stöd under studierna. Att bolla idéer eller tankar gör det oerhört mycket lättare att studera. 

• Arbetsmarknad och karriär

  Programmet leder till en kandidatexamen i huvudämnet pedagogik, med breddning inom folkhälsovetenskap. Utbildningen förbereder för arbete inom exempelvis utredningsverksamhet och utvärderingsuppdrag om hälsopedagogiska- och folkhälsofrågor. Tjänster kan finnas i såväl offentlig sektor (kommuner, regioner, statliga myndigheter) som privat sektor och intresseorganisationer. Du kan arbeta förebyggande, med samordning och planering av folkhälsopedagogiska insatser och projekt och som hälsoutvecklare inom exempelvis företagshälsovård. Genom kandidatprogrammet får du också en grund för fortsatta studier på avancerad nivå.

  Kombinationen pedagogik och folkhälsovetenskap ger en bred ingång till framtida arbetsliv.

• Kontakt

  Studievägledare 

  Simon Granbohm
  E-post: simon.granbohm@edu.su.se
  Tel: 08-16 37 40

  Programansvariga

  Petra Roll Bennet, Institutionen för pedagogik och didaktik
  E-post: petra@edu.su.se

  Lena Eriksson, Institutionen för folkhälsovetenskap
  E-post: lena.eriksson@su.se

  Studierektor

  Anneli Öljarstrand
  E-post: anneli.oljarstrand@edu.su.se

  Utbildningsadministratör

  Thérèse Nicander
  E-post: therese.nicander@edu.su.se