Masterprogram i historiska studier, inriktning idéhistoria, 120 hp
Avancerad nivåFakta
Fakta saknasUtbildningsplan
Beskrivning
Vill du skaffa dig fördjupade insikter i människans historia, hur hon inrättat och föreställt sig sitt samhälle, formulerat världsbilder och organiserat sina livsvillkor samt fördelat makt och deltagande? Vill du samtidigt förvärva kompetenser som ger dig en bred historisk bas som är användbar på arbetsmarknaden? Då ska du läsa masterprogrammet i historiska studier som är ett samarbete mellan ämnena historia, idéhistoria och ekonomisk historia. Här tränas du i kritisk-analytiskt tänkande och i att självständigt genomföra undersökningar. Samtida fenomen i en alltmer komplex värld förstås bättre med ett historiskt perspektiv som inbegriper såväl individens handlingsramar, individuella och kollektiva föreställningar som samhällstrukturer och förändringsprocesser. Detta gäller inte minst jämställdhetsfrågor, nationella och etniska konflikter, omsorgsfrågor, resurskonflikter, globalisering och miljöfrågor. Programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudämnena (minst 60 högskolepoäng), men samtidigt ges möjligheter till specialisering med egna kursval. Programmet består av en introduktionskurs, tema- och färdighetskurser, och metod- och teorikurser som ger dig verktygen för att inom en gemensam kurs skriva ett examensarbete (30 hp). Undervisning på engelska kan förekomma. Programmet ger behörighet att söka forskarutbildning i historia, idéhistoria och ekonomisk historia. Programmet ger förutsättningar för arbete inom sektorer som ställer höga krav på självständighet och kritisk-analytisk förmåga, t ex forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete samt pedagogiskt arbete – bildningssektorn (högskolor, vuxenutbildning och skolväsende) – kommunikation (massmedier, web, bibliotek, arkiv och organisationer) – offentlig och privat förvaltning (utredningsverksamhet) – kultur (museer, utställningsverksamhet, information och förmedling). Särskild behörighet: Kandidatexamen, varav lägst 90 hp inklusive ett examensarbete om lägst 15 hp i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3.
Intresseområde: Kultur och historia
Hur uppstår olika kulturer och hur påverkar kulturen oss? Här samsas studier i arkeologi, filosofi, historia, religion och etnologi med bland annat musik, litteratur, film, konst och teatervetenskap som olika uttryck för kulturens betydelse för människan och samhället. Gemensamt för studierna är att du skärper din analytiska förmåga och lär dig se olika utvecklingslinjer, ofta i ett tvärvetenskapligt sammanhang.
Studier inom intresseområdet Kultur och historia ger en bred generell kompetens med stor användbarhet i arbetslivet där det krävs självständighet, analytiska färdigheter och förmåga att kommunicera.
Ämne
Idéhistoria
Idéhistoria
Idéhistoria handlar om hur vi människor uppfattar oss själva och världen, vilka föreställningar vi har om historien och samtiden och vilka förhoppningar vi har inför framtiden. Idéhistoria söker mot bakgrund av övergripande föreställningar och tanketraditioner och med hjälp av en historisk metod analysera och förstå den intellektuella och vetenskapliga kulturens framväxt samt dess relation till samhället. Som idéhistoriker studerar du hur synen på liv och död, kropp och själ, kön och etnisk tillhörighet förändrats under tidernas lopp. Idéhistoriker studerar historien och samtiden, men också föreställningar om framtiden och diskuterar vilka faktorer som påverkar utvecklingen.
Genom att studera idéhistoria får du ett spännande perspektiv på den världsbild vi har idag. Insikt, sammanhang och förståelse är nyckelord som tillsammans med ämnets tvärvetenskapliga karaktär gör idéhistorien till ett utmärkt kompletterande ämne inte bara för dig som är humanist eller samhällsvetare utan även för dig som är medicinare, naturvetare eller teknolog.
ARBETSMARKNAD Studenter som har läst idéhistoria arbetar inom en bred kultursektor. Många är verksamma i mediebranschen som journalister eller inom förlag eller bibliotek. Ämnets bildningskaraktär gör att det används som breddningsämne inom en mängd utbildningar.
EXAMEN su.se/examen