Ämneslärarprogrammet i matematik och naturvetenskapliga ämnen, med inriktning mot gymnasieskolan med huvudområde fysik, 300 hp

Grundnivå

Beskrivning

Ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolan, ingångsämne Fysik 300 högskolepoäng

Ämneslärarprogrammet i naturvetenskapliga ämnen och matematik 300 hp med ingångsämnet fysik leder fram till ämneslärarexamen på avancerad nivå …

Ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolan, ingångsämne Fysik 300 högskolepoäng

Ämneslärarprogrammet i naturvetenskapliga ämnen och matematik 300 hp med ingångsämnet fysik leder fram till ämneslärarexamen på avancerad nivå med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Du får också en kandidatexamen i fysik samt en masterexamen i naturvetenskapsämnenas didaktik.

Ämnesstudierna i fysik omfattar 90 hp som du kombinerar med matematik 90 hp. Följande ämneskombination är den enda möjliga med fysik för gymnasieskolan:

Fysik – matematik

De första tre åren består till största delen av ämnesstudier i fysik och matematik. De följande två åren läser du Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp och skriver ett självständigt arbete i ämnesdidaktik 30hp. Den utbildningsvetenskapliga kärnan innehåller kurser som omfattar bland annat läraruppdraget, ämnesdidaktik, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, specialpedagogik, utvecklingsarbete samt juridik i skolan. VFU är en viktig del av utbildningen där du medverkar i undervisningen och även deltar i lärares övriga arbetsuppgifter.

Fysik
Ordet fysik kommer från grekiskans fysis, natur. Studiet av skeenden i naturen var fysikens ursprungliga arbetsområde. Ett exempel är observationer av himlakropparnas rörelse som på 1600-talet ledde fram till formuleringen av gravitationslagen. Inom fysiken har flera delområden vuxit fram, bl a mekanik, d.v.s. studiet av rörelse och orsak till rörelse, elektricitetslära och elektromagnetism samt vågrörelselära, som inbegriper akustik och optik. Tillsammans med termodynamiken (värmelära) utgör de den klassiska fysiken. Kvantfysikens genombrott kring sekelskiftet 1900 med nya, fruktbärande idéer om energins kvantisering och materiens byggnad ledde till en ny dynamisk utvecklingsfas som fortfarande pågår. Hörnstenarna i den moderna fysiken är relativitetsteorin och kvantmekaniken. Parallellt med den teoretiska fysiken vidareutvecklades experimentalfysiken. Samspelet dem emellan ledde till nya delområden inom fysiken: atomfysik, molekylfysik, kärnfysik, elementarpartikelfysik, kondenserade materiens fysik. Den inledande kursen behandlar på en grundläggande nivå valda, centrala områden inom klassisk och modern fysik. Den bygger på kunskaper i matematik och fysik från gymnasiet. Kursen består av momenten/delkurserna mekanik, ellära, vågrörelselära och kvantfysik samt experimentell fysik för lärare. Därefter läser du vidare med Fysik II kombinerat med kurser i kvantmekanik vilket ger dig möjlighet att göra ett självständigt arbete om 15hp, vilket är ett av kraven för en kandidatexamen.

Examen
Kandidatexamen med fysik som huvudområde
Masterexamen i naturvetenskapsämnenas didaktik
Ämneslärarexamen på avancerad nivå.

Behörighet Grundläggande behörighet samt EnB, ShA, FyB och MaD (områdesbehörighet 6 c).

I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning och innan du kan genomföra den är du skyldig att begära ett registerutdrag hos polismyndigheten. Om du har frågor är du välkommen att kontakta studievägledare på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, www.mnd.su.se E-post: studievagledning@mnd.su.se

Reservation för ändringar.

Läs hela beskrivningen