Kunskapshistoria: Perspektiv och problemställningar, 7.5 hp
Avancerad nivåFakta
Filosofie kandidatexamen, inklusive ett examensarbete om minst 15 hp. Engelska 6 och svenska 3.
Beskrivning
Kursen behandlar kunskapshistoria som forskningsfält. Fokus ligger på att, utifrån empiriska exempel från perioden 1700–1900, behandla teoretiska och metodologiska perspektiv på historiska kunskapsformer och -förändringar. Centrala analytiska begrepp som cirkulation, rumslighet, medier, praktik och kunskapskultur behandlas, liksom historiografiska frågor om den kunskapshistoriska forskningen framväxt och status. Kursen kombinerar empirisk och metodologisk litteratur. Genom att använda så väl historiska källor som aktuell forskningslitteratur inom kunskapshistoria tränar kursen studenternas färdigheter i att analysera källmaterial av olika karaktär utifrån kunskapshistoriska perspektiv.
Intresseområde: Kultur och historia
Hur uppstår olika kulturer och hur påverkar kulturen oss? Här samsas studier i arkeologi, filosofi, historia, religion och etnologi med bland annat musik, litteratur, film, konst och teatervetenskap som olika uttryck för kulturens betydelse för människan och samhället. Gemensamt för studierna är att du skärper din analytiska förmåga och lär dig se olika utvecklingslinjer, ofta i ett tvärvetenskapligt sammanhang.
Studier inom intresseområdet Kultur och historia ger en bred generell kompetens med stor användbarhet i arbetslivet där det krävs självständighet, analytiska färdigheter och förmåga att kommunicera.
Ämne
Idéhistoria
Idéhistoria
Idéhistoria handlar om hur vi människor uppfattar oss själva och världen, vilka föreställningar vi har om historien och samtiden och vilka förhoppningar vi har inför framtiden. Idéhistoria söker mot bakgrund av övergripande föreställningar och tanketraditioner och med hjälp av en historisk metod analysera och förstå den intellektuella och vetenskapliga kulturens framväxt samt dess relation till samhället. Som idéhistoriker studerar du hur synen på liv och död, kropp och själ, kön och etnisk tillhörighet förändrats under tidernas lopp. Idéhistoriker studerar historien och samtiden, men också föreställningar om framtiden och diskuterar vilka faktorer som påverkar utvecklingen.
Genom att studera idéhistoria får du ett spännande perspektiv på den världsbild vi har idag. Insikt, sammanhang och förståelse är nyckelord som tillsammans med ämnets tvärvetenskapliga karaktär gör idéhistorien till ett utmärkt kompletterande ämne inte bara för dig som är humanist eller samhällsvetare utan även för dig som är medicinare, naturvetare eller teknolog.
ARBETSMARKNAD Studenter som har läst idéhistoria arbetar inom en bred kultursektor. Många är verksamma i mediebranschen som journalister eller inom förlag eller bibliotek. Ämnets bildningskaraktär gör att det används som breddningsämne inom en mängd utbildningar.
EXAMEN su.se/examen