Masterprogram i landskapsekologi, 120 hp

Naturgeografi och kvartärgeologi är delar av såväl geovetenskap som geografi, och behandlar särskilt klimatet och dess förändring i tid och rum; vattnet i alla dess former; glaciärer och inlandsisar; det lösa jordtäcket och jordytans landformer; vegetationens utbredning i tid och rum; samt natur- och kulturlandskapets funktion och förändring över tiden. Miljön och naturresurserna ligger i fokus, med ett övergripande syfte att bidra till hållbart resursutnyttjande och en hållbar samhällsutveckling. Kärnområdena inom vår forskning och undervisning är: Biogeografi och geomatik. Biogeografi omfattar interaktionerna mellan markanvändning, biodiversitet och ekosystemtjänster, samt landskapets betydelse för vegetationens utbredning i tid och rum. Geomatik inbegriper utveckling och användande av GIS, fjärranalys, kartografi och visualisering med inriktning mot landskapsanalys. Geomorfologi och glaciologi. Genom studier av jordytans utformning och de processer som verkar på jordytan bidrar vi med kunskap som är användbar inom allt från lokalisering av miljöfarligt avfall, vägar och annan infrastruktur, till tolkning av interaktionen mellan samhället och naturlandskapet. Vi studerar också glaciärer och polara miljöer. Hydrologi och vattenresurser. Naturliga och antropogena variationer i mark- och vattenresurser har en direkt inverkan på mänsklig verksamhet, och genom att studera dessa variationer bidrar vi till kunskapen om miljöfrågor, samhällets utvecklingspotential och risker i samband med användning av mark och vatten. Klimat- och kvartärvetenskap. Klimatologin sätter fokus på klimatets och miljöns dynamiska utveckling och samverkan mellan ekosystem, klimat och miljöförändringar under kvartärperioden. Miljö, resursdynamik och förvaltning. Detta omfattar hela miljövårdsfältet med särskild tonvikt på samhällets interaktioner med naturmiljön. I vår forskning och utbildning vänder vi oss till yrkesverksamma och studerande som har behov av breda kunskaper inom miljöområdet.

Biologi

Vill du bota cancer, rädda korallreven eller kanske se till att miljömålen uppfylls? Då behöver du kunskap om allt från DNA till globala ekosystem. Genom att studera biologi på universitetet får du gedigna kunskaper om organismernas mångfald och evolution, deras uppbyggnad, form och funktion, djurs och växters samverkan med sin omgivning och mycket annat. Under dina biologistudier kommer du att kombinera teori med praktik i form av laborationer och fältstudier. Stockholms universitet har välutrustade labbsalar samt tillgång till tre fältstationer i intressanta naturområden: Tovetorp i Sörmland, Askö i Trosa skärgård och Tjärnö på västkusten. Vill du efter kandidatexamen fördjupa dig inom något delområde av biologin erbjuder vi nio masterprogram i ämnet.

ARBETSMARKNAD En utbildning inom biologi ger dig en mycket bred och användbar kunskap, där du också tränas i att identifiera och lösa problem. Du får kompetenser som öppnar vägen till spännande arbetsuppgifter såsom forskning, utveckling, utredning eller förvaltning. Biologer återfinns på många olika håll i samhället, till exempel vid universiteten, inom läkemedelsindustrin, på myndigheter och intresseorganisationer eller bioteknikföretag där de innehar roller som projektledare, expert, chef m.m. Genom att komplettera din utbildning med pedagogik, juridik, eller kommunikationsvetenskap öppnar du upp arbetsmarknaden ytterligare och kan arbeta exempelvis som lärare eller vetenskapsjournalist.

EXAMEN su.se/examen