Kandidatprogram i matematik och datavetenskap, 180 hp

Datalogi är vetenskapen om, och konsten, att skriva effektiva, korrekta och användarvänliga program för datorer. Detta innebär att man sysslar med alla typer av datorrelaterade problem och samarbetar med många andra ämnesområden som kräver avancerad problemlösning. Som datalog får du därmed god insikt i ett flertal discipliner. I IT-samhället finns ett stort behov av personer med mycket goda kunskaper i datalogi, och datalogernas utbildning med en kombination av teori och praktik gör dem väl anpassade till dessa anspråk. Därför hittar man också dataloger inom alla sektorer på arbetsmarknaden. De flesta arbetar med utveckling och konsultverksamhet, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Även forskning och utbildning inom både industri och universitet/högskola är en del av datalogernas arbetsmarknad. Dataloger utgör också en allt viktigare resurs för nya arbetsuppgifter i kunskaps- och informationssamhället.

Eftersom en matematisk teori alltid innebär att vissa slutsatser gäller under angivna förutsättningar, kan den principiellt inte säga något om den fysiska verkligheten. Icke desto mindre har matematiken blivit ett oumbärligt verktyg för en lång rad av ämnen, som astronomi, fysik, kemi, statistik och de tekniska vetenskaperna samt på senare tid även för ekonomi, biologi, olika beteendevetenskaper och datavetenskap. Matematikens uppgift då det gäller tillämpningsämnena är dels att ställa begreppsbildningar till förfogande för en exakt och ändamålsenlig formulering av empiriska lagar, dels att ur de formulerade lagarna härleda konsekvenser, vilka bland annat kan användas för att finna bättre modeller av den verklighet man vill beskriva. Dessa uppgifter har med tiden blivit alltmer betydelsefulla. Matematiken utvecklas ständigt genom en intensiv internationell forskning, nya teorier skapas och redan existerande förenklas och byggs ut.

EXAMEN su.se/examen

Matematisk statistik är den sammanfattande benämningen på det område av den tillämpade matematiken som avser att beskriva och analysera slumpmässiga förlopp. Grunden är den matematiska sannolikhetskalkylen, som visserligen har anor från 1600-talet, men som i sin moderna form har vuxit fram under 1900-talet och under efterkrigstiden utvecklats närmast explosionsartat. Sannolikhetsteorin utgör också grunden för den statistiska vetenskapen om hur man ska dra slutsatser ur data med slumpmässiga inslag. Datorteknikens utveckling har bidragit till att avsevärt bredda fältet av tillämpningar inom det matematisk-statistiska området. Idag är matematisk statistik ett av den tillämpade matematikens viktigaste redskap. Som exempel på områden där man i särskilt stor omfattning tillämpar olika delar av den matematiska statistiken kan nämnas försäkrings- och finansmatematik, biologisk och medicinsk forskning (biostatistik) samt industriella tillämpningar såsom telekommunikation och kvalitetsstyrning. Den utgör även grunden till moderna verktyg inom maskininlärning och artificiell intelligens. Både inom forskning och undervisning samarbetar institutionen på olika sätt med bl a läkemedelsindustrin, medicinska institut och bank- och försäkringsbranschen. Beroende på inriktning har man, med en examen i matematisk statistik, goda möjligheter att få arbete inom dessa sektorer. Matematisk statistik kan läsas på fristående kurser, som huvudämne i en kandidat- eller masterexamen eller i mindre omfattning som sidoämne. Kurserna omfattar såväl ämnets egen teoribildning som dess tillämpningar inom olika områden.