Faktaresistens, fake news, sociala medier och hälsa, 7.5 hp
GrundnivåFakta
Fakta saknasKursplan
Beskrivning
Kursen ger kunskaper om faktaresistens (även kallad kunskapsresistens) och spridandet av fake news som båda ökat men också livligt debatterats under senare tid. Med kunskapsresistens avses ett förhållningssätt där individer inte påverkas av kunskap som talar emot deras egna föreställningar. Fake news innebär falska uppgifter som presenteras som nyheter. Den stora mängd felaktig information som spreds i kölvattnet av covid-19 utbrottet gjorde att världshälsoorganisationen WHO pratade om en infodemi, det vill säga en global spridning av skadliga rykten.
I debatten har även sociala mediers roll lyfts fram. Den ökade användningen av sociala medier tros ha bidragit till spridningen av kunskapsresistens och fake news, bland annat genom ”filterbubblor” där informationsflödet i sociala medier skräddarsys utifrån användarnas tidigare beteenden.
Syftet är att ge studenterna kunskap om hur kunskapsresistens och fake news påverkat hälsoområdet, genom framväxten av hälsomyter exempelvis kring covid-19 och vaccinationer. Andra, alltjämt aktuella exempel, inkluderar 5G-teknologin och synen på sexuellt överförbara sjukdomar som t.ex. HIV.
Kursen omfattar grundläggande begrepp och teorier kring hur kunskapsresistens och fake news uppstår, samt vilken roll sociala medier spelar. Kursen kommer framförallt ge fördjupade kunskaper om hur kunskapsresistens och fake news har skapat olika hälsomyter, vilka mekanismer som ligger bakom samt olika strategier som kan användas för att motverka kunskapsresistens och spridandet av fake news inom hälsoområdet.
Intresseområde: Människa, juridik, politik och samhälle
Är du nyfiken på människor och samhället? Hur vi fungerar enskilt och tillsammans, vilka krafter som styr oss, hur vi lär oss, hur vi satt upp regler och lagar och hur vi interagerar med varandra? Då finns det en mängd spännande ämnen för dig.
Här ryms allt från pedagogik, psykologi och genusvetenskap till statistik, statsvetenskap, juridik och mycket mer. De gemensamma nämnarna är människan och samhället, självständigt analytiskt tänkande och ofta ett internationellt perspektiv.
Ämne
Folkhälsovetenskap
Folkhälsovetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med fokus på kopplingarna mellan samhälle och hälsa. Dessa kopplingar studeras både på samhälls-, grupp- och individnivå, men även kopplingar mellan dessa nivåer är centrala. Centralt är därmed dels länkar mellan makro och mikro, där samhällets strukturer och individuella biologiska processer utgör ändpunkterna, dels processer över livscykeln.
På Institutionen för folkhälsovetenskap ges masterprogrammet “Population health: Societal and individual perspectives” 120 hp. Med utgångspunkt i aktuell internationell forskning ger masterutbildningen en bred kunskap i folkhälsa och en fördjupad förståelse för hur hälsa är relaterat till individuella egenskaper och samhällets organisering. Utifrån ett livsförloppsperspektiv och med fokus på internationell hälsa behandlar utbildningen hela kedjan från biologiska processer till välfärdspolitik, där kopplingar till ojämlikhet i hälsa lyfts fram.